| 1 Kapitlet |
1 |
Jakob, Guds och Herrens, Jesu Kristi, tjänare, hälsar de tolv stammar som bo kringspridda bland folken. -
|
2 |
Mina bröder, hållen det för idel glädje, när I kommen i allahanda frestelser, -
|
3 |
och veten, att om eder tro håller provet, så verkar detta ståndaktighet. -
|
4 |
Och låten ståndaktigheten hava med sig fullkomlighet i gärning, så att I ären fullkomliga, utan fel och utan brist i något stycke. -
|
5 |
Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord, och den skall bliva honom given. -
|
6 |
Men han bedje i tro, utan att tvivla; ty den som tvivlar är lik havets våg, som drives omkring av vinden och kastas hit och dit. -
|
7 |
En sådan människa må icke tänka att hon skall få något från Herren -- -
|
8 |
en människa med delad håg, en som går ostadigt fram på alla sina vägar. -
|
9 |
Den broder som lever i ringhet berömme sig av sin höghet. -
|
10 |
Den åter som är rik berömme sig av sin ringhet, ty såsom gräsets blomster skall han förgås. -
|
11 |
Solen går upp med sin brännande hetta och förtorkar gräset, och dess blomster faller av, och dess fägring förgår; så skall ock den rike förvissna mitt i sin ävlan. -
|
12 |
Salig är den man som är ståndaktig i frestelsen; ty när han har bestått sitt prov, skall han få livets krona, vilken Gud har lovat åt dem som älska honom. -
|
13 |
Ingen säge, när han bliver frestad, att det är från Gud som hans frestelse kommer; ty såsom Gud icke kan frestas av något ont, så frestar han icke heller någon. -
|
14 |
Nej, närhelst någon frestas, så är det av sin egen begärelse som han drages och lockas. -
|
15 |
Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, och när synden har blivit fullmogen, framföder hon död. -
|
16 |
Faren icke vilse, mina älskade bröder. -
|
17 |
Idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker komma ned ovanifrån, från himlaljusens Fader, hos vilken ingen förändring äger rum och ingen växling av ljus och mörker. -
|
18 |
Efter sitt eget beslut födde han oss till liv genom sanningens ord, för att vi skulle vara en förstling av de varelser han har skapat. -
|
19 |
Det veten I, mina älskade bröder. Men var människa vare snar till att höra och sen till att tala och sen till vrede. -
|
20 |
Ty en mans vrede kommer icke åstad vad rätt är inför Gud. -
|
21 |
Skaffen därför bort all orenhet och all ondska som finnes kvar, och mottagen med saktmod det ord som är plantat i eder, och som kan frälsa edra själar. -
|
22 |
Men varen ordets görare, och icke allenast dess hörare, eljest bedragen I eder själva. -
|
23 |
Ty om någon är ordets hörare, men icke dess görare, så är han lik en man som betraktar sitt ansikte i en spegel: -
|
24 |
när han har betraktat sig däri, går han sin väg och förgäter strax hurudan han var. -
|
25 |
Men den som skådar in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och förbliver därvid och icke är en glömsk hörare, utan en verklig görare, han varder salig i sin gärning. -
|
26 |
Om någon menar sig tjäna Gud och icke tyglar sin tunga, utan bedrager sitt hjärta, så är hans gudstjänst intet värd. -
|
27 |
En gudstjänst, som är ren och obesmittad inför Gud och Fadern, är det att vårda sig om fader- och moderlösa barn och änkor i deras bedrövelse, och att hålla sig obefläckad av världen. -
|