72 Kapitlet

  Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.  

-

  Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.  

-

  Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna, genom rättfärdighet.  

-

  Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren.  

-

  Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.  

-

  Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur som vattnar jorden.  

-

  I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.  

-

  Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar.  

-

  För honom buge sig öknens inbyggare, och hans fiender slicke stoftet.  

-

  Konungarna från Tarsis och havsländerna hembäre skänker, konungarna av Saba och Seba bäre fram gåvor.  

-

  Ja, alla konungar falle ned för honom, alla hedningar tjäne honom.  

-

  Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har.  

-

  Han skall vara mild mot den arme och fattige; de fattigas själar skall han frälsa.  

-

  Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ, och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.  

-

  Må han leva; må man föra till honom guld från Saba. Ständigt bedje man för honom, alltid välsigne man honom.  

-

  Ymnigt växe säden i landet, ända till bergens topp; dess frukt må susa likasom Libanons skog; och folk blomstre upp i städerna såsom örter på marken.  

-

  Hans namn förblive evinnerligen; så länge solen skiner, fortplante sig hans namn. Och i honom välsigne man sig; alla hedningar prise honom säll.  

-

  Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!  

-

  Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.  

-

  Slut på Davids, Isais sons, böner.  

-