| 55 Kapitlet |
1 |
För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. -
|
2 |
Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan. -
|
3 |
Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga, -
|
4 |
vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig. -
|
5 |
Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig. -
|
6 |
Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig. -
|
7 |
Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo. -
|
8 |
Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. Sela. -
|
9 |
Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder. -
|
10 |
Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden. -
|
11 |
Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne; -
|
12 |
ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek. -
|
13 |
Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan. -
|
14 |
Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne, -
|
15 |
du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran. -
|
16 |
Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. -
|
17 |
Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig. -
|
18 |
Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst. -
|
19 |
Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot. -
|
20 |
Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. Sela. Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud. -
|
21 |
Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund. -
|
22 |
Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd. -
|
23 |
Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar. -
|
24 |
Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig. -
|